Styrelsens roll – mer framåt än bakåt!

I DN debatt publicerades den 28 sep en artikel med rubriken ”styrelsernas kontroll gör företagen mindre effektiva” jag kan inte mer än instämma i debattörernas artikel men får samtidigt ett behov av att fundera kring orsakerna till detta – skulle således kunna vara ett bidrag till hur vi kan skapa effektivitet i styrelsen i stället!

I inledningen av artikeln ges jag möjligheten att börja fundera på vilken syn jag själv har på människor, är människan av naturen villig att ta ansvar, att hen vill leverera sitt yttersta och att hen i sin leverans vill ha frihet att agera för att på bästa sätt skapa resultat. Det andra synsättet är det helt omvända allt baseras McGreggors X och Y teori. Är det så att pendeln har åter börjat att röra sig mot den mer negativa synen där kontroll funktioner skall verka – blir såklart på bekostnad av kreativitet och dynamik och framåtskridande – utvecklande aktiviteter.

Det känns märkligt då många organisationer har en värdegrund där det ofta talas om eget ansvar och utveckling med ”frihet” som man förutsätts att förhålla sig till, ingen av alla de organisationer jag har kommit i kontakt med ger uttryck för kontroll eller begränsande möjligheter att agera, så vad är problemet? I organisationer är det några som vet och andra som inte vet dess existens problemet är att många inte vet hur de skall ansvändas och vad de är till för, att det är ”ännu en produkt från HR” Värderingar är ett effektivt och kraftfullt redskap för prestation som syftar till att tydliggöra förväntningar och spelregler oss emellan, så när diskuterades frågan i styrelserummet ?

En annan möjlig hissnande orsak – utgår åter på synsättet på människor. Vad har vi för förtroende till VD? Hur trygga är vi i att VD skall leverera och prestera? har styrelsen varit tydlig i sina förväntningar på sin VD? Är vi det VARFÖR behöver vi då öka styrelses kontroll?

eller kan det vara så att det handlar om vem eller vilka som sitter i styrelsen? (ska inte spinna på genom sig själv känner an andra – men!) det är ju ändå så att många styrelser är relativt homogena, lika till sin konstruktion och med vilken bakgrund de har. Låt oss anta att många är ingenjörer och ekonomer. I den skolningen ligger ”traditionellt” att titta på kritiskt på siffror och ”flöden” som varit, inte så mycket vad som komma skall. kan göra att det blir svårt att ändra perspektiv som att jobba framåtskridande med fokus på det som ännu inte är gjort och som vi i styrelsen TROR behöver hända. Att agera mot en framtid handlar om risker och risktagande för vi VET inte med säkerhet vad som skall hända. det är klart vi ska ha kontroll men för många med behovet av kontroll blir inte bra, för många som är lika är aldrig bra! Vi behöver inte bara bli mer effektiva inne i styrelserummet utan även mer effektiva och medvetna om hur vi väljer och utser de kandidater som ska vara i den. Det behövs och krävs mångfald, inte mångfald av män eller kvinnor utan snarare mångfald i personliga egenskaper hos människorna i styrelsen – att välja sin styrelse kräver medvetenhet om vilka egenskaper som finns och vilka egenskaper som behövs för framtida utmaningar!